Resistensutveckling hos bakterier går att motverka

av Lena Myrenius

De senaste åren har det gått att läsa många artiklar i media om ämnet multiresistenta bakterier. Inte bara vi människor utan även våra sällskapsdjur har drabbats. De antibiotikaresistenta bakterierna kan överföras mellan djur och människor, och behandling av djur påverkar även folkhälsan.

Resistensutveckling går att motverka genom åtgärder som strävar mot att förebygga infektioner och minska användningen av antibiotika. Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap har utarbetat en reviderad ”Antibiotikapolicy för hund- och kattsjukvård” som nyligen publicerades. Motsvarande policys finns även i andra Europeiska länder.

Detta dokument ger utifrån svenska förhållanden bra vägledning om vilka val av behandling som är att rekommendera vid olika sjukdomstillstånd. I många situationer kan det vara rätt att avvakta antibiotikabehandling eller välja en annan behandling som till exempel mer intensiv sårvård. Att behandla med antibiotika ”för säkerhets skull”, i förebyggande syfte eller utan diagnos är aldrig acceptabelt. Enligt god veterinärmedicinsk sed är livslång antibiotikabehandling inte heller acceptabel.

Smittskydd viktig i alla led

För att minska risken för bakteriesmitta vid till exempel kirurgiska ingrepp måste hela smittskyddskedjan fungera. Förberedelserna inför planerad kirurgi bör innebära att djurägaren badar djuret med klorhexidinschampo kvällen före operationen i syfte att minska antalet hudbakterier. På operationsavdelningen gäller sedan strikta hygienrutiner och god kirurgisk teknik. Därefter ska operationssåret om möjligt skyddas av bandage några dagar efter operationen och krage användas hela perioden tills stygnen tas bort.

Resistensbestämning allt viktigare

För olika sjukdomspanorama finns olika aspekter att ta hänsyn till. Vilka antibiotika verkar mest effektivt i specifika organ, som lungor, tarm eller hud? För att säkra att rätt val av antibiotika görs bör man i de flesta fall ta prov för bakterieodling med resistensbestämning. Om veterinären bedömer att infektionen är så allvarlig att behandling sätts in innan provsvar kommit styrs valet av antibiotika av klinisk erfarenhet tills provsvaret är klart.

Krage skyddar djuret

En vanlig komplikationsorsak efter kirurgi hos hund och katt är självtraumatisering, det vill säga att djuret själv slickar och river mot det rakade operationsområdet och såret. Därför är användandet av krage samt att kragen är tillräckligt stor mycket viktigt. Problem med att få förband att fästa över operationsområdet beror på djurens grova hud samt större mängd hårsäckar jämfört med människohuden. En kroppsstrumpa är bra som skydd vid promenad i regnigt eller snöigt väglag. Om hunden kommer åt att klia med baktassarna kan det vara aktuellt att sätta på en strumpa eller göra ett tassbandage som skydd, så att klorna inte river sår i huden eller river upp stygnen.

Som djurägare är det viktigt att tänka på:

• Att mängden antibiotika bör minskas och vi alla har ansvar i det enskilda fallet.
  
• Överbliven antibiotika ska inte användas i väntan på en tid hos veterinär. Innan behandling ska veterinärundersökning och eventuell provtagning ha genomförts.
  
• Inför planerade kirurgiska ingrepp ska djuret kvällen innan operation badas med klorhexidinschampo.
  
• Skydda sår med hjälp av krage, tass-skydd, kroppsstrumpa och eventuellt sårförband.
  

Praktiskt tips:

Våra fyrbenta patienter är dessutom mycket rörliga och uppfinningsrika. Några praktiska tips - Kragen kan behöva spännas relativt hårt runt halsen och ibland även förankras i en sele om patienten tar av sig kragen i obevakade stunder.

Den hårda plastkanten kan behöva polstras med mjukt material som remsor av hushållspapper som kan tejpas fast med mjuk tejp. Den tejpade kanten behöver dock bytas ut regelbundet om den blir smutsig och fuktig.